Äntligen skulptera!

Har alltid varit imponerad av skulpturer och att ur ett stort stycke material som från början bara är en oformlig klump kunna bygga fram en tredimensionell vacker skapelse är helt otroligt. Jag har i princip aldrig vågat prova det själv men nu fick jag chansen kändes det som. Har funderat på att prova att jobba i lera men det har aldrig blivit av. Känner att om jag nu ska prova något som jag är osäker på i detta projekt så varför inte passa på att äntligen skulptera då!? Jag hade ju tänkt att jag skulle utmana mig själv och inte köra på säkra kort!

Om jag nu har valt mobilen som hatkärleks-symbol så varför inte skulptera en mobil i jätteformat? Har valt frigolit som material, det är billigt och lättilgängligt, men jistanes vad det smular och fnasar...måste komma en bättre variant än att såga och skära det.

Skapandet har börjat. .

Stor modell av en symbol

Har bestämt mig för några olika saker jag ska göra. Jag PIM:ar med Lena och Anja (vår handledningsgrupp) och Lena påpekade att det jag beskriver påminner om beroende. En mycket bra observation...En symbol för hatkärlek för mig är mobilen... Den "måste" vara med och den "behövs" och man vågar knappt gå utanför huset utan den. Den symboliserar ett beroende för mig. 50% självvalt och OK och 50% påtvingat, ett skapat behov som bara kanske finns. Tänk om man måste ringa efter hjälp? Jättebra att ha mobilen. Lagom kul när telefonräkningen blir mycket högre än man trott.

Visst, att ha en mobil är väl inget att gnälla över - att vi lägger tid, pengar och energi på den är ju faktiskt självvalt men just deta att vi gör oss beroende av den är inte OK, när man sitter med på barnens idrottsträningar så kollar alla föräldrar på mobilen istället för att se vad barnen gör och ge dem uppskattande blickar, eller gud bevars - prata med de andra föräldrarna. Visst är det kul att kunna ha med sig lite portabel förströelse och kanske spara lite tid (?) på att gå igenom mailen då men ändå. Jag är absolut inte emot tekniken, tvärtom (jo, jag vet - så brukar det låta...) men det som stör mig är att vi blir beroende. Efter lite rannsakan kanske det är just det som stör mig. Jag vill inte vara beroende. Av något. Jag brukar fundera på att sluta dricka kaffe bara för att inte vara beroende. Visa mig själv att jag minnsann inte ska vara det. Slutade röka delvis för att det var så jävla korkat att vara beroende av något sånt. Vet hur det är att vara beroende av vissa mediciner och har slutat med det. Kanske är mitt problem och ambivalenta förhållande till mobiler inte mobilberoendet? Det kanske bara är beroendet?

Tänkte göra en jättemodell av en mobil som jag ska placera i obekväma situationer, eller på "fel" ställen och dokumentera det. Alla har den med sig och den måste vara med, men när blir det löjligt stort eller klumpigt?

Funderar och funderar...får många ideér på tavlor jag skulle kunna göra, eller vill göra. Sen kommer vardagen ifatt och jag fattar inte hur jag ska hinna göra dem. Ser fram emot julen då man kan komma ifatt med...tja, det mesta? MEN har i princip bestämt mig för hur jag ska gestalta hatkärlek som ju är mitt ämne. Har lagt mycket tid på att fundera över vad det egentligen innebär med hatkärlek. Alla vet det men det är svårt att förklara? Jag väljer att tolka det i detta sammanhanget som förhållande till saker, inte känslor inför eller mot andra människor, som något man behöver men inte vill behöva, något man tror man behöver eller kanske något man måste använda mot sin vilja men som egentligen kan vara ganska bra.

Idéer att gestalta

Kanske så här? Köpte pussel till barnen där man själv kan fylla i vad som ska vara med på bilden. Kom igår på när jag såg det att jag kan göra egna pussel i mitt projekt. Som bild klistrar jag upp det som får symbolisera hatkärlek. Frågan är hur det ska dokumenteras sen, ska detta visas i ett foto eller som en skulptur? Det ska gärna synas att bitarna inte riktigt (eller inte utan stor möda) går att få ihop.. en annan idé är att bygga modeller av hatkärleks-grejer och fylla ett rum eller en yta med dem och låta dem utgöra ett hinder för två människor att mötas/se varandra.